fredag, november 17, 2006

Belfast Girls gjorde sig bra i TV

Så visades Belfast Girls på SVT1 igår kväll – och vårt 3-åriga slit landade i etern.

Mitt långvariga jobb tillsammans med tjejerna i Belfast - och duktiga producent Fredriks, producent Margaretes, filmens fantastiske klippare Erik Bäfvings arbete, Carolinas fina arbete efter filmen blivit klar - plus det kvinnliga teamet i Belfast, vår ljuddesigner Martin Hennel och colourgrading-ansvarige Johan Ekelund i Malmö – och inte minst Cecilia Nordlunds och Krister Jonssons fantastiska arbete som resulterade i musiken till filmen - blev en timmes dokumentär upplevelse den mörkasre av novemberkvällar.

Jag smälter idag känslan, och läser Nils Schwartz Tv-krönika i dagens Expressen på ett café på Kungsholmen i Stockholm med en stor kaffe bredvid mej.
Tack Nils för en hel krönika!
Så här ligger det till: I Belfast Girls är ingenting arrangerat.
Det kryper alltid i mej när fejkade dokumentärer kommer på tal, av olust faktiskt, även om det är ett starkt uttryck. Jag är en filmare som står på den icke-arrangerade filmens sida. Mitt hållningsätt och intention bakom kameran är att skildra Mairead och Christines liv, som det är. Utan att jag arrangerar hur deras liv ska se ut.
Scenen som Nils ifrågasätter i sin krönika är i allra högsta grad dokumentär och händer framför kameran helt spontant. Och Christine träffade sin katolske kille medans jag filmade, så som det framställs I filmen.
I övrigt träffades tjejerna aldrig under inspelningen därför jag (alltså) inte tycker om iscensatta situationer, som så uppenbart är verk av regissören. Däremot har de blivit väldigt goda vänner efter filmen blivit färdig. Och det är en underbar bonus som vårt filmande fört med sig.

Jag chattade i SVTs regi efter visningen igår kväll. Tack för alla fina inlägg!
Alla ni som jag inte hann svara, blogga gärna med mej här på Belfast Girls blog.

Nu ska jag ut i grådisiga eftermiddagen för att snart ta tåget hem till Malmö.
Ska bli skönt att återse Möllan igen.